4-5-6:an

De närmaste veckorna jobbar vi med två olika saker i svenska:

Grundkurs i grammatik, där vi kommer prata om våra vanligaste ordklasser. Vi kommer se några filmer från UR och göra övningar som handlar om att bli säker på ordklasser, böjningsformer och meningsbyggnad.
UR- Om olika ordklasser
UR- Om substantiv
UR- Om adjektiv
Övning- Byta adjektiv.
UR- Om verb
UR- Om tempus
Övning verb- Skriv om till nutid.
UR- Om prepositioner
Övning- Prepositioner på svenska och engelska
UR- Om subjekt och predikat
satsdelar
Övning- Subjekt och predikat.
UR- Om Pronomen
Övning pronomen- Engelska

Vi kommer även att skriva var sin berättelse i Sv/ So. Berättelsen ska vara skriven i jag-form. Berättelsens huvudperson ska vara jämnårig med författaren och ska leva i den historiska miljön i bygger på So:n.
Här ska följande finnas med:
* Livet i byn, staden
* Vad man åt och drack
* Om hierarkin, rangordningen
* Om skeppen och färderna
* Hur man var klädd
* Hur det var att vara barn

(Namnförslag vikingatidmedeltidstormaktstid.)

IMG_1642

Olika sätt att skriva- Olika litterära genrer

I det här arbetsområdet kommer vi att träna ytterligare på att skriva olika sorters texter med olika mottagare (ex olika slags faktatexter, brev, dikter, beskrivande texter, argumenterande texter)

Hur?

Vi går igenom och samtalar om:

– texters särdrag, hur man vet vad det är för genre

– språk, hur anpassar jag språket i en text beroende på genre och mottagare

– struktur, rubriker, stycken, bildtexter

– stavning

 

Vi tränar på och skriver:

– berättande texter (t.ex. sagor, noveller och brev)

– beskrivande texter (till exempel faktatexter, beskrivningar, instruktioner och reklam)

– argumenterande texter (t.ex insändare)

– texter som kombinerar ord och bild (t.ex serier)

Vi tittar på exempeltexter tillsammans och resonerar runt kvaliteten på dessa.

Vi ger varandra respons i syfte att förbättra textens språk och innehåll samt bearbetar våra texter utifrån denna respons.

Kunskapskrav
Vad säger Lgr11?

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Kopplingar till läroplan

Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Läsa och skriva Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Läsa och skriva Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

Läsa och skriva Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Bedömning

Jag bedömer din förmåga att:

* skriva olika typer av texter

* skriva så att innehållet blir begripligt och med en handling (en röd tråd)

* använda språkliga strukturer (rubrik, stycke, stor bokstav, skiljetecken och språkriktighet)

* skriva med gestaltande beskrivningar och med språklig variation

* stava

* att söka, välja ut och sammanställa information med egna formuleringar och ämnesspecifika ord

* kombinera text och estetiska uttryck

* ge omdömen om texter

* bearbeta egna texter utifrån given respons.

______________________________________________________________

Alex Dogboy-pocketomslag.inddAtt kunna läsa med bra förståelse är väldigt viktigt. Nu tränar vi läsförståelse i läsgrupper efter en modell som heter reciprok läsning och som kräver att läsaren är mycket aktiv:

Länk till Umeås sida om reciprok läsning:

http://lasochskrivutveckling.blogspot.se/2011/09/reciprok-undervisning-modell-for.html

Länk till bokförlaget Opal om Alex Dogboy

http://www.opal.se/index.php?p=n&id=00000012

Förälder?

Vill du hjälpa till hemma är det jättebra om du puffar för läsning av skönlitteratur. Fråga gärna efter vad det lästa handlat om, sammanfattningar. Vad kommer nästa kapitel att handla om? (Gissa!)

Att du som förälder visar intresse och ställer frågor om texten är bra och hjälper ditt barn att läsa mer aktivt och få en större förståelse av texten! Dessutom är det rätt mysigt..

Vad säger Läroplanen i Svenska?

________________________________________________________________

Retorik

Retorik betyder talekonst, konsten att tala.
Retorik handlar om att lära sig att uttrycka sig muntligt. Att kunna argumentera, diskutera, debattera och föra ett samtal. Det handlar om kroppsspråk och hur vi använder vår röst som ett verktyg.

Manicken – Uppgift för att träna retorik

Kroppspråk:
Tungan rätt i mun, UR-film om kroppsspråk.
Orka plugga, UR-film om kroppsspråk och presentation.

Rösten:

Sila tugget, UR-film ur serien ”Med Pär.”

Rösten, Ur-film ur serien ”Tungan rätt i mun.”
Få andra att lyssna, UR-film ur serien ”Tungan rätt i mun.”

 

Checklista

Vad ska jag tänka på?

  • Kunna mitt ämne för att låta trovärdig och göra det intressant
  • Förbereda mig väl: samla, sovra och strukturera mitt stoff
  • Ha egna synpunkter
  • Anpassa språket till åhörare och ämne
  • Alltid öva med tidtagning utifrån ett manus
  • Vara övertygande och engagerad både vad gäller innehåll och framförande
  • Ha ögonkontakt med alla
  • Tala tydligt, lugnt och lagom högt
  • Poängtera, betona och upprepa
  • Ha ett medvetet kroppsspråk
  • Aktivera publiken
  • Avsluta bra, gärna med knorr

Handfasta tips i början

  • Walk in! Gå in lugnt och säkert och kom ihåg att se glad ut så fort publiken kan se dig
  • Plant yourself! Ställ dig stabilt så du känner att båda fötterna har kontakt med golvet. För att påminna dig om att ha en god hållning, kan du tänka ”krok i taket”.
  • Look them in the eye! Här handlar det om att öva på att ta ögonkontakt och att sprida den. Om man har stor publik är det inte möjligt att ta ögonkontakt med alla samtidigt. Välj därför ut tre åhörare – en till höger, en i mitten och en till vänster – och ha ögonkontakt med var och en av dem så länge som det tar att tänka ”en cola, två cola, tre cola”. Dels visar du att du är lugn och behärskad, dels gör det att du inte får för bråttom att börja tala, att du har ”is i magen”.
  • Get started! Först nu är det dags att börja hålla talet och tack vare mallen känner du ett större lugn och säkerhet än vad du skulle göra annars. Ditt självförtroende växer.(Professor Elliot Seiden)Bedömning, tre nivåer. 
    Bra, bättre, bäst:talakriterier-lgr11

_________________________________

Robinsonad 

Du ska få skriva en berättelse med fem kapitel om en person som råkar ut för en olycka och hamnar alldeles ensam långt borta från andra människor, kanske på en öde ö. Den mest kända robinsonaden handlar om Robinson Crusoe som var med om ett skeppsbrott och fick stanna på en öde ö i 28 år. Boken om Robinson Crusoe kom ut 1719, för nästan 300 år sedan.. Den boken finns fortfarande på alla bibliotek och många läser den.

Förmågor som vi tränar:
Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Formulera sig i skrift, bearbeta egna texter. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Följa språkliga normer.

Intresserad av varför? Kursplan och kunskapskrav i svenska

Här finns vår svenskauppgift!

Robinsonaden kommer att bli 5 kapitel men några kommer skriva ett extra, frivilligt, kapitel.

Kapitel 1: Att lära känna huvudpersonen

  • Starta hemma eller på jobbet/ skolan
  • Vart och varför ska personen resa?
  • Vad packar hen ner?
  • Hur ska hen resa?
  • Vad tänker hen om resan?
  • Låt personen åka!
    Screenshot 2016-09-06 at 10.47.24
    Kapitel 2:En olycka händer! Beskriv olyckan.
    Din person hamnar i vattnet.
    Hur känner sig personen?
    Hur håller sig personen levande?Kapitel 3: Den öde ön

    • Din person lyckas ta sig iland på en öde ö. Hur?
    • Hur ser det ut på ön? Beskriv med alla sinnen, hur det ser ut, luktar, låter, känns.
    • Vilka växter och djur finns det? Är ön speciell på något sätt?
    • Vad har personen i fickorna? Vad flyter iland på stranden? Bara sannolika saker.
    • Hur lyckas personen överleva sin första dag och natt på ön? Hur ordnar personen ett bo?
    • Rita en karta över ön!

    Det här kapitlet sträcker sig över det första dygnet på ön.

    Kapitel 4:

    • Ordna ett mer permanent boende.
    • Hur försöker personen signalera?
    • Hur fixar din huvudperson mat?
    • Vilka svårigheter möter hen?
    • Vilka skills har personen och vad lär sig hen?
    • Din person får en idé för att ta sig från ön.

      Frivilligt kapitel:
      Välj att berätta om din huvudperson ska:

Få en vän att lära känna

Lyckas få radiokontakt med någon

Skriva en flaskpost och slänga i havet

Sista kapitlet: Räddningen

Kapitlet handlar om räddningen och hemkomsten, men också om konsten att avsluta:

  • Din person lyckas ta sig från ön- Hur?
  • Hur kommer personen hem?
  • Hur länge har personen varit borta?

Vad händer där hemma?

Lyckligt slut? Olyckligt slut? Öppet slut?

_____________________________________________

Dagboksnovell:
Vi kommer att skriva dagboksnoveller några veckor framöver, det passar väl in i vårt andra arbete, tex med PRAO. Upplägget med uppgifter presenteras veckovis, för att vara aktuellt med det vi gör:
Dagboksnovell, uppgifterna

 

_____________________________________________

Tillsammans har vi sett filmen Annie.
Vi har pratat en del om filmen och alla får ett arbete om filmen.
Uppgiften ligger sist i Anniepresentationen.

books

En del av Läsutmaningen är att presentera en bok, både muntligt i klassen och skriftligt på knattar.se, vår elevblogg.

Här är uppgiften:
Bokpresentation.

_____________________________________________

image

 Bokförslag!
Snart är det dags att beställa böcker till biblioteket.
I dokumetet Emmas förslagslista ”Bokförslag till biblan” kan du skriva in dina förslag.

——————————————————————————-

Vilse:

Skrivuppgift för att träna flera delar i svenska, för att jobba mot läroplanens mål:

”Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapade av texter där ord, bild och ljud samspelar.”

Vilse- En skrivuppgift

______________________________________________

mr-button2_johncaswelldesign

Knappast Helknäppt- att skriva olika sorters texter

I svenska ämnet tränar vi oss på att formulera oss och kommunicera i tal och skrift. Den här uppgiften går ut på att skriva olika texttyper och att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang:

Knappast helknäppt- Uppgifterna

Klassens notiser

_____________________________________________________________

earth

Rymdskeppet har landat!

Science fiction- I rymden. Skrivuppgift.

_________________________________________________________

Mitt hus
small-house-clip-art-1273227
Terminens första skrivarbete är om huset ni bor i. Resultatet ska bli en liten husbok och en redovisning. Här är uppgiften, med fakta att ta reda på, och arbetsgången:
image image

20150817 –>
Under året gör Hjo kommun en satsning för att utveckla elevernas läsning, något de har nytta av i alla ämnen. De flesta lärare kommer att gå en kurs genom Skolverket som heter Läslyftet.
För eleverna kommer ett särskilt fokus att vara på deras läsning och på att utveckla olika lässtrategier.
Som gemensam högläsningsbok kommer vi ha ”Godnatt, mister Tom.

——————————————————————————————————–

 

 

 

 

Förmåga att skriva olika texttyper Du kan skriva olika slags texter med begripligt, men inte alltid så tydligt, innehåll och en i stort sett fungerande, för genren, typisk struktur. Du kan skriva olika slags texter med mestadels tydligt innehåll och en relativt väl fungerande, för genren, typisk struktur. Du kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och en väl fungerande, för genren, typisk struktur.
Språkriktig förmåga I texterna använder du grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss osäkerhet. Du gör en del stavfel och har inte automatiserat stor bokstav och punkt. I texterna använder du grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. Dina stavfel är ganska få och du har nästan automatiserat stor bokstav och punkt. I texterna använder du grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. Du stavar nästan allting rätt och har automatiserat stor bokstav och punkt.
Förmåga att skriva berättande texter med handling och gestaltande beskrivningar. De berättande texter du skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling. De berättande texter du skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling. Du varierar ditt språk till viss del. De berättande texter du skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. Du varierar din språk och visar prov på ett gott ordförråd.
Förmåga att söka och bearbeta information Du kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och resonemang om informationens användbarhet.. Du kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Du kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Förmåga att sammanställa information Dina sammanställningar innehåller enkla beskrivningar, många egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Dina sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, till stor del egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Dina sammanställningar innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
Förmåga att kombinera text och estetiska uttryck Du kan på ett mestadels fungerande sätt kombinera text och estetiskt uttryck (t.ex en bild) för att förstärka och levandegöra budskapet i din text. Du kan på ett fungerande sätt kombinera text och estetiskt uttryck (t.ex en bild) för att förstärka och levandegöra budskapet i din text. Du kan på ett väl fungerande sätt kombinera text och estetiskt uttryck (t.ex en bild) för att förstärka och levandegöra budskapet i din text.
Förmåga att ge respons och omdömen Du kan ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad. Du kommen

på ett mer utvecklat sätt t.ex. genom att ändra stavning och delar av innehållet. Du kan utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet t.ex genom att ändra stavning samt större delar av innehållet.

terar vad som är bra resp. mindre bra.

Du kan ge utvecklade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad. Du kommenterar styrkor och svagheter. Du kan ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad. Du kommenterar styrkor och svagheter i texten och ger förslag på hur dessa kan förbättras.
Förmåga att bearbeta texter Du kan utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, och kvalitet på enkelt sätt t.ex genom att förbättra stavningen, men har svårare för att ändra innehållet.  

 

 

Du kan utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, och kvalitet __________________________________________________

tredje-kärleken-alex-dogboy

Att kunna läsa med bra förståelse är väldigt viktigt. Nu tränar vi läsförståelse i läsgrupper efter en modell som heter reciprok läsning och som kräver att läsaren är mycket aktiv.
Vi läser boken ”Den tredje kärleken” tillsammans och skriver och diskuterar om varje kapitel.

En läsande klass – De läsförståelsestrategier vi jobbar med.

————————————————————————————————

Huset- Vår nya skrivuppgift!
bild 1 (1)  bild 3 (9)  bild 4 (6)

bild 5 (5)  bild 2 (11)  bild 1 (3)

Vi startar jobbet med en ny kapitelbok, ”Huset, det första kapitlet.”

Klassen kommer att skriva om människorna och husen utmed en gata, där varje elev skriver om ett av husen.

Kapitel 1 – Huset

Ge huset en adress.

Beskriv omgivningen runt ditt hus, framför och bakom huset.

Berätta kort vilka som bor i huset.

Berätta vem som äger huset, om det behövs.

Berätta i vilket skick huset är.

Ge huset ett namn.

Rita ditt hus på ett A4-papper.

Kapitel 2 – 4 st personbeskrivningar

Ge personen ett namn.

Ge personen en ålder.

Ge personen ett yrke eller sysselsättning.

Ge personen intressen.

Ge personen någon egenskap.

Ge personen ett bekymmer eller problem.

Berätta något om hur det ser ut i personens hus/rum.

Berätta om hur personen känner sig just nu.

Rita din person på ett A4-papper

Kapitel 3? – Festen/Partyt

Berätta vem som ordnar festen och varför den personen vill ordna en fest.

Berätta om var festen är någonstans.

Vad äter och dricker man på festen?

Vad gör man på festen?

Några blir osams på festen, berätta varför och om vad.

Gör en bild som visar festen på ett A4.

Kapitel 4? – Översvämningen/Olycka

Berätta vem som upptäcker olyckan.

Berätta hur personen som upptäcker olyckan reagerar.

Berätta hur övriga reagerar.

Berätta vad som hänt.

Berätta vad man vill göra åt det.

Berätta vilka som blir inblandade.

Gör en bild till din text på A4.

  • Kapitel 5? Inbrottet/En hemsk natt
  • Någon eller några i din historia ska vara rädda.
  • Berätta varför de är rädda.
  • Det ska vara kväll eller natt.
  • Skrämmande ljud ska höras, beskriv vilka.
  • Något otäckt ska inträffa. Berätta!
  • Personerna som är drabbade av det otäcka ska rädda sig eller försöka rädda sig.
  • Vad har hänt? Vad behöver de göra på morgonen?

Kapitel 6? Ryktet

  • Ett rykte sprids! Vad säger man?
  • Vilka sägs vara inblandade?
  • Vad säger man har hänt?
  • Vad har egentligen hänt?
  • Berätta vilka som skvallrar.
  • Hur kommer sanningen fram?
  • Vad säger de till den som startat ryktet?

Kapitel 7? Slutet gott, allting gott

  • Följ upp alla trådar som du har kastat ut.
  • Avsluta konfilkterna på något sätt, dramatiskt, olyckligt eller lyckligt.
  • Ge det sista kapitlet ett passande namn, allt utifrån innehållet.

Gör ditt bästa!

I svenskan jobbar vi med att träna följande förmågor:

Förmågan att lyssna

Förmågan att kommunicera muntligt (tala och samtala)

 Förmågan att läsa och analysera text

Förmågan att kommunicera i skrift

Förmågan att anpassa språket efter syfte, mottagare och sammanhang

Förmågan att förhålla sig källkritisk

—————————————————————————————————–

Fågelås skola i Gate. The movie…

film

a) Bestäm vad ni ska ska säga. Skriv ner på er storyboard. Talet ska vara på svenska. Men översatt till engelska i textremsa. Börja med att presentera det vi ser, tex ”Det här är…” Prata i nutid.

b) Bestäm vad ni ska filma. Rita hur ni ska filma på er storyboard, enkelt och snabbt.

c) Gå och filma. Visa inga ansikten på stora eller små.

d) Gå till redigeringschefen, redigera och lägg på ljudet, ert prat och texten på engelska.

Varje grupps klipp ska vara kort, ca 90 sekunder redigerat och klart.

Läroplanen säger att eleverna ska lära sig:

Bl  4-6

Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

En  4-6

Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.

Sv 4-6

formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

 

Tala och lyssna- Retorik:

reto

 

Uppgift: Argumentation

”Den som inte äger ett språk, har inte en chans mot dem som har makten.”

(Jonas Gardell)

Retorik betyder talarkonst.

Under retoriklektionerna kommer du få redskap som gör dig säkrare när du talar inför en grupp. I skolan och i vilket yrke du än väljer i framtiden så kommer du ha nytta av att vara bra på att tala inför andra. Det är också viktigt i vårt demokratiska land att du vågar säga vad du tycker!

Men du…

Glöm inte att det är lika viktigt att vara en god lyssnare, som det är att vara en god talare!

 

Läroplanen säger att du ska kunna:

-formulera dig och kommunicera i tal och skrift,

– anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

-urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

 

Du kommer att få träna på att

– vilja vara delaktig i samtal både som lyssnare och talare,

– säga din mening i klassen,

– säga ifrån till kamrater,

– stå ensam inför klassen och berätta något,

– känna dig trygg inför en redovisning

 

Hur ska vi lära oss detta?

Vid varje redovisningstillfälle får du träning i att vara en god lyssnare, och ge bra guldkorn och tips. Vi kommer se filmer från Utbildningsradion, UR, som handlar om talekonst.

I lekar och övningar får du träning i att använda ögonkontakt, kroppsspråk och presentationsverktyg.

På svenskalektionerna  övar du tillsammans med  andra. Vi har gemensamma genomgångar där vi pratar om och tränar på kroppspråk, trick, intonation, pausering och på att betona ord.

retorik1

Bedömning

Jag kommer under och efter arbetet bedöma om du kan

-förbereda och genomföra muntliga redogörelser med fungerande inledning, innehåll och avslutning och med anpassning till syfte och mottagare,

-samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet.

L

 

,

Robinson

Robinsonad Svenskauppgift Fågelås 4-5-6, ht -13

Du ska få skriva en berättelse med fem kapitel om en person som råkar ut för en olycka och hamnar alldeles ensam långt borta från andra människor, kanske på en öde ö. Den mest kända robinsonaden handlar om Robinson Crusoe som var med om ett skeppsbrott och fick stanna på en öde ö i 28 år. Boken om Robinson Crusoe kom ut 1719. Den boken finns fortfarande på alla bibliotek och många läser den fortfarande.

Förmågor som vi tränar:

Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. Formulera sig i skrift, bearbeta egna texter. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Följa språkliga normer.

Centralt innehåll i läroplanen, Lgr11:

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Såhär ska vi arbeta:

Vi kommer att starta upp kapitlen tillsammans och diskutera. Vi kommer att läsa delar ur Robinson Crusoe och se på film. Varje kapitel ska läsas av en kamrat och en lärare som ger respons innan renskrivning.

Inledning: Beskriv din person så att vi kan se personen framför oss. Personen ska bege sig ut på en resa. Vart och varför? Vad packar personen ner? Hur ska personen resa? Vad tänker personen om resan och vägen? Låt personen komma iväg!

Olyckan: En olycka händer! Beskriv olyckan. Din person hamnar i vattnet. Hur känner sig personen? Hur håller sig personen levande?

En öde ö: Din person lyckas ta sig iland på en öde ö. Hur? Hur ser det ut på ön? Beskriv med alla sinnen. Är ön speciell på något sätt? Vilka växter och djur finns det? Vad flyter iland på stranden? Hur lyckas personen överleva sin första dag och natt på ön? Rita gärna en karta över ön!

Händelsen: Någonting händer på ön. Berätta! Tänk på att beskrivningar med känslor och tankar gör handlingen mera levande.

(Frivilligt kapitel: Flaskposten/ kompis: Låt personen skriva en flaskpost hem eller få en vän)

Avslutning: Personen blir räddad! Hur och varför upptäcks personen? Hur känns det? Hur får personen åka hem? Hur blir personen mottagen?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *